Aistit / coming to our senses

Weaving, yearning av Kalle Nio och Hans Rosenström är en offentlig ljudinstallation, som löper genom det livliga området King’s Cross. Verket består av en sång där fyra röster försiktigt svävar genom stadsbilden och skapar en osynlig tråd som för ett ögonblick väver samman lyssnaren, den förbipasserande och omgivningen.

Sången, komponerad av Aino Venna i samarbete med konstnärerna, spelas dagligen under solnedgången i 20 minuter. Inspirationskällan för verket är kvällshimlen och den dyrbara luften vi alla andas. De fyra rösterna i Weaving, yearning vibrerar i luften då de rör sig genom den, studsar mot omgivande ytor, nuddar huden på närbelägna kroppar och genomsyrar lyssnaren. Sången påminner oss om vår delade existens och sammanvävda liv som tillsammans skapar en ömtålig och tillfällig gemenskap.

Waving, yearning är samtidigt en sång och en händelse. Den artikulerar ett ögonblick under den föränderliga himlen och är en inbjudan till att uppleva den omgivande staden i sin fulla prakt. Den förbipasserande tillåts möjligheten att andas in atmosfären med alla dess nyanser och lägga märke till att “Jag är här och så är även du. Låt oss lyssna. Låt denna sång bära oss tillsammans för ‘Uppmärksamhet är den mest ovanliga och renaste formen av generositet.’ [Simone Weil*]”

 Det gångna året har visat hur våra livsvanor är ömsesidigt beroende och hur enskilda händelser skapar vågor som sköljer genom samhällen och över kontinenter. Medvetenheten om hur individers triviala beslut kan innebära oförutsägbara konsekvenser för andra har ökat. Sammanflätningarna oss människor emellan kan också ses som ett botemedel till den ensamma individualismen och en livgivande inbjudan till att ombesörja varandra med ömhet och omsorg. Weaving, yearning sprider ut sig över King’s Cross vid solnedgången och sammankallar en varsam medvetenhet om den omedelbara närvaron av andra varelser.